Socialstyrelsen och IVO: Deras roller i familjehemsvården

Det svenska systemet för familjehemsvård involverar en rad aktörer vars roller ibland är svåra att hålla isär. Vem bestämmer vad? Vem kontrollerar vem? Och vad innebär det för dig som familjehem om IVO plötsligt knackar på dörren?

Den här artikeln reder ut rollfördelningen mellan Socialstyrelsen, IVO, kommunens socialtjänst och vad du som familjehem faktiskt har att förhålla dig till.

Socialstyrelsen – kunskapsmyndigheten

Socialstyrelsen är den statliga myndigheten som ansvarar för kunskapsstyrning och normering inom socialtjänstens område. De utfärdar föreskrifter och allmänna råd – bland annat SOSFS 2012:11 – som preciserar hur lagstiftningen ska tillämpas i praktiken.

Vad Socialstyrelsen gör för familjehemsvården:

• Tar fram nationellt material och utbildningar, inklusive grundutbildningen "Ett hem att växa i"
• Publicerar statistik och forskning om placerade barn och familjehemsvårdens resultat
• Ger ut handböcker och vägledningar som kommunerna förväntas följa
• Ansvarar för webbplatsen Kunskapsguiden som samlar evidensbaserad kunskap

Socialstyrelsen har inte direkt med enskilda familjehem att göra i det dagliga arbetet. Om du har frågor om nationella riktlinjer eller vill ta del av officiella råd är Socialstyrelsens webbplats och Kunskapsguiden rätt ställen.

IVO – tillsynsmyndigheten

Inspektionen för vård och omsorg (IVO) har en fundamentalt annan roll. IVO är den statliga tillsynsmyndigheten som kontrollerar att socialtjänst och vård håller god kvalitet och uppfyller lagkraven.

Vad IVO gör:

• Granskar kommuners handläggning av ärenden rörande placerade barn
• Tillsynar konsulentstödda familjehemsleverantörer och HVB-hem
• Utreder anmälningar om missförhållanden i vård och omsorg
• Kan utfärda kritik och i yttersta fall stänga ner verksamheter

IVO är alltså den myndighet som håller ett öga på kommunens socialtjänst – inte på enskilda familjehem. Det är en viktig distinktion.

Kan IVO besöka ett familjehem?

En vanlig oro bland familjehem är om IVO kan göra oanmälda besök i hemmet. Svaret är att IVO primärt tillsynar kommunerna och deras verksamheter, inte enskilda godkända familjehem.

Det som IVO tittar på är kommunens handläggning: Görs uppföljningsbesök? Upprättas genomförandeplaner? Dokumenteras barnets utveckling? Om en anmälan om ett specifikt barn når IVO kan de be kommunen om redovisning av ärendet.

Om däremot allvarliga missförhållanden misstänks i ett enskilt hem kan IVO begära information av kommunen och kommunen kan genomföra oanmälda besök som en del av sin uppföljning. Men i normalfallet är det kommunens familjehemssekreterare som besöker er regelbundet – inte IVO.

Kommunens socialtjänst – din närmaste kontakt

I det dagliga arbetet är det kommunens socialtjänst som är din närmaste kontaktpunkt. Det finns typiskt två socialsekreterare involverade i ditt uppdrag:

Familjehemssekreteraren ansvarar för dig som familjehem. Hen rekryterar, utreder och godkänner familjehem, och är ditt stöd under uppdragets gång. Det är familjehemssekreteraren du vänder dig till med frågor om ersättning, utbildning eller om du upplever att stödet inte fungerar.

Barnets socialsekreterare ansvarar för det specifika barnet. Hen gör uppföljningsbesök, upprättar och följer upp genomförandeplanen och är den som kommunicerar med barnets biologiska föräldrar. Det är barnets socialsekreterare som beslutar om umgänge.

Det är viktigt att förstå skillnaden. Om du är missnöjd med stödet till dig som familjehem – vänder du dig till familjehemssekreteraren. Om du är orolig för barnets mående – kontaktar du barnets socialsekreterare.

Vad händer om du är missnöjd med kommunens hantering?

Om du upplever att kommunen inte uppfyller sina skyldigheter gentemot dig som familjehem – till exempel att de inte ger den information du har rätt till, inte håller uppföljningsbesök eller inte erbjuder handledning – finns det en tydlig väg att gå.

Steg 1: Kommunicera skriftligen med din familjehemssekreterare och dennes chef. Dokumentera allt.

Steg 2: Om inget händer kan du framföra klagomål till kommunens socialnämnd.

Steg 3: Du kan göra en anmälan till IVO om du anser att kommunen inte uppfyller lagstiftningens krav på uppföljning och stöd till familjehem.

Steg 4: JO (Justitieombudsmannen) tar emot klagomål på myndigheters handläggning.

Familjehemmets Riksförbund

Utöver myndighetskanalerna finns Familjehemmets Riksförbund (FR), en intresseorganisation för familjehemsföräldrar. De erbjuder stöd, nätverk och jobbar för att förbättra villkoren för uppdragstagare. Riksförbundet kan vara ett viktigt stöd om du upplever att systemet inte fungerar som det borde.

Vad ska kommunen faktiskt leverera till dig som familjehem?

Det är värt att klargöra kommunens konkreta skyldigheter mot dig som uppdragstagare. Socialtjänstlagen reglerar inte bara kommunens ansvar för barnet – den reglerar också kommunens ansvar för att stödja familjehemmet.

Rätt till information. Enligt 6 kap. 6 c § SoL har du rätt till den information du behöver för att ge barnet god vård. Det inkluderar bakgrund om barnets hälsa, tidigare upplevelser och skolgång. Om kommunen håller inne relevant information har du rätt att begära den skriftligen.

Genomförandeplan. När ett barn placeras ska en genomförandeplan upprättas. Den beskriver vad uppdraget konkret innebär, vilka mål som finns för barnets vård och vilket stöd kommunen ska ge er. Planen är ett juridiskt dokument – inte ett informellt lappsvar. Saknas den, begär den.

Regelbunden uppföljning. Din familjehemssekreterare ska besöka er med regelbundna mellanrum. Frekvensen varierar, men en till två gånger per år är minimum för stabila placeringar. Vid nyare eller mer komplexa placeringar bör besöken vara tätare.

Handledning. Du har rätt till handledning under uppdragets gång. Det är inte ett krisverktyg – det är en löpande professionell resurs. Socialtjänsten är skyldig att erbjuda det, inte bara när du ber om det.

Socialtjänstlagens förtydligade krav 2025

Den nya socialtjänstlagen som trädde i kraft 1 juli 2025 har skärpt kraven på kommunerna ytterligare. Krav på kunskapsbaserad verksamhet och bättre uppföljning innebär att kommuner med eftersatta rutiner har ett ökande juridiskt tryck på sig att förbättra sina processer.

Det är din rättighet att referera till dessa krav om du upplever att kommunen inte lever upp till dem.

Vill du ha en komplett guide till det svenska familjehemssystemet – inklusive dina rättigheter gentemot kommunen och myndigheterna? Läs mer om Guide till Familjehem i Sverige.

See more Sweden guides →