Kontaktfamilj: Vad det innebär, vad du tjänar och hur du ansöker

Det finns ett uppdrag i det svenska sociala systemet som är mindre känt än familjehemsuppdraget men som fyller en viktig funktion: kontaktfamiljen. Till skillnad från ett familjehem, där barnet bor permanent eller under lång tid, tar kontaktfamiljen emot ett barn under kortare, regelbundna perioder – vanligtvis en helg i månaden, ibland fler.

Uppdraget handlar inte om att ta hand om barn i kris. Det handlar om att ge ett barn en kompletterande trygg miljö, ofta som avlastning för en ensamstående förälder, och ibland som ett extra socialt nätverk för barnet.

Vad gör en kontaktfamilj?

En kontaktfamilj tar emot ett barn för regelbundna avlastningsvistelser. Det vanligaste upplägget är ett till fyra veckoslut per månad, men det varierar beroende på barnets och familjens behov.

Uppdraget är frivilligt från familjens sida – det är föräldrarna, inte socialtjänsten, som beviljats kontaktfamilj som en insats. Det innebär att barnets förälder aktivt deltar i att välja kontaktfamilj och att relationen bygger på ömsesidigt förtroende snarare än tvång.

Barnen som beviljas kontaktfamilj är ofta barn som inte befinner sig i akut fara men vars hemförhållanden innebär att de saknar ett socialt nätverk eller vars förälder behöver avlastning för att orka hålla familjen ihop. Ensamstående föräldrar med begränsat stöd är en vanlig målgrupp.

Skillnaden mot familjehem och jourhem

Tre begrepp blandas ofta ihop – kontaktfamilj, familjehem och jourhem. De fyller helt olika funktioner.

Kontaktfamiljen kräver alltså inte att du har plats för ett barn att bo permanent. Du behöver däremot ett gästrum eller en möjlighet att bereda plats under de helger barnet är hos er.

Kontaktfamilj ersättning 2025

Ersättningen för kontaktfamiljer är lägre än för familjehem och jourhem, vilket speglar att uppdraget är tidsmässigt begränsat.

Enligt SKR:s rekommendationer består ersättningen av:

Arvode: En ersättning för insatsen i sig. Beloppen varierar kommunerna emellan men ligger typiskt på 1 500–3 500 kronor per månad beroende på uppdragets omfattning och barnets eventuella särskilda behov.

Omkostnadsersättning: Ersättning för barnets faktiska kostnader under vistelsen – mat, aktiviteter och utlägg. Kommunen beräknar detta utifrån hur många dagar barnet är hos er och gällande schablonbelopp.

Precis som för familjehem är arvodet skattepliktigt och omkostnadsersättningen skattefri. Be alltid din kommun om en skriftlig specifikation av hur ersättningen är uppdelad.

Hur du blir kontaktfamilj

Processen liknar ansökan om att bli familjehem men är mindre ingående, eftersom uppdraget är mer begränsat.

Steg 1: Kontakta socialtjänsten. Ta kontakt med socialtjänsten i din hemkommun och meddela att du är intresserad av att bli kontaktfamilj. Många kommuner har ett formulär på sin webbplats.

Steg 2: Inledande möte. Du kallas till ett informationsmöte där kommunen beskriver uppdraget och får en första bild av er familj.

Steg 3: Utredning. En kortare utredning genomförs, inklusive registerkontroller på samtliga vuxna i hushållet. Det sker hembesök och intervjuer, men utredningen är inte lika djupgående som för familjehem.

Steg 4: Godkännande och matchning. Om ni bedöms lämpliga påbörjar socialtjänsten arbetet med att matcha er med ett barn vars behov och familjekonstellation passar er.

Det finns inga formella utbildningskrav för kontaktfamiljer på samma nivå som för familjehem, men socialtjänsten erbjuder alltid någon form av introduktion och stöd.

Vad krävs för att bli kontaktfamilj?

Kraven är mer flexibla än för familjehem. Det finns inte något krav på eget rum i samma bemärkelse, men barnet behöver kunna ha sin plats under vistelsen. Kommunen gör alltid en individuell bedömning.

De mest avgörande egenskaperna:

• Tålamod och lyhördhet inför ett barn du inte känner
• Förmåga att samarbeta med barnets biologiska föräldrar
• Stabilitet i din egen livssituation
• Tid och närvaro under de helger barnet är hos er

Ensamstående, pensionärer och par utan egna barn kan absolut bli kontaktfamiljer. Kommunerna söker aktivt mångfald bland sina kontaktfamiljer.

En relation på lång sikt

Det som särskiljer kontaktfamiljsuppdraget är potentialen till en varaktig relation. Barn som haft samma kontaktfamilj under flera år beskriver ofta kontaktfamiljen som en viktig del av sitt nätverk – ibland lika viktig som biologiska familjemedlemmar. Det är ett uppdrag som kan ge ett av de mest meningsfulla resultaten med en relativt begränsad insats i tid.

Vill du ha mer information om hur du navigerar det svenska systemet för familjehemsvård och relaterade uppdrag? Läs mer i Guide till Familjehem i Sverige.

See more Sweden guides →