Internationell adoption i Sverige 2026: Nuläget och vad som gäller

Sverige tog emot 1 100 barn via internationell adoption under toppåret 2004. Under 2024 var siffran 54–60. Det är inte en temporär nedgång. Det är en strukturell förändring av hela systemet – och om du planerar att adoptera internationellt behöver du förstå varför.

Varför antalet sjönk med 95 procent

Nedgången beror på tre faktorer som samverkat under 20 år:

Haagkonventionens genomslag: 1993 års Haagkonvention, som Sverige implementerade 1997, kräver att länder prioriterar inhemsk adoption framför internationell. När levnadsstandarden stiger i länder som Kina, Korea och Colombia hittar fler barn familjer där.

Programstängningar: Kinas program, som under 2000-talets mitt var det största enskilda programmet för Sverige, är i praktiken stängt för svenska adoptanter. Koreas program är begränsat. Etiopiens program stängde efter uppdagade oegentligheter.

Ökad tillgång till IVF och surrogat: Alternativa vägar till föräldraskap har minskat efterfrågan på internationell adoption i de länder som historiskt var de största mottagarna.

Aktiva program 2025–2026

För familjer som börjar processen idag är alternativen begränsade till de program som Adoptionscentrum, den enda aktiva adoptionsorganisationen i Sverige, driver:

Taiwan: Det mest aktiva programmet. Fokus på äldre barn och barn med specifika medicinska profiler. Lång väntetid men relativt väl fungerande administrativt. Kostnad: 220 000–450 000 kronor inklusive resor.

Indien: Driver via Indiens CARA-system (Central Adoption Resource Authority). En strukturerad process men känd för långa handläggningstider på indisk sida. Fortsatt ett av kärnprogrammen.

Sydafrika: Varierande bakgrund på barnen, kräver föräldrar som är öppna för en bredare social och medicinsk historia.

Thailand: Stabilt program men med karakteristiskt långa väntetider, ofta flera år för yngre barn.

Serbien: Öppnat som ett nyare alternativ för Adoptionscentrum med auktorisation till 2030.

Adoptionscentrum: Enda aktiva förmedlaren

Sedan Barnen Framför Allt inledde sin avveckling under 2024, och FFIA sedan länge är inaktiva, är Adoptionscentrum den enda adoptionsorganisationen som är aktiv och tar emot nya ansökningar. De är auktoriserade av MFoF till 2030.

Det innebär att hela det svenska internationella adoptionssystemet nu vilar på en enda organisation. Det skapar en sårbarhet i systemet som inte kan förbises av sökande – om Adoptionscentrum av ekonomiska skäl inte kan upprätthålla sin verksamhet, finns det i nuläget inget alternativ.

Haagkonventionens praktiska innebörd

Sverige är anslutet till 1993 års Haagkonvention och har implementerat den via Lag (1997:191). Det innebär:

• Internationell adoption kräver samarbete mellan bägge ländernas centralmyndigheter
• Adoptioner certifierade av en Haagkonventionsstat erkänns automatiskt i Sverige
• Privata adoptioner utanför organisationskanalen är i princip omöjliga

Det finns ett undantag: den s.k. enskilda adoptionen, som tillåts om det finns en dokumenterad personlig koppling till barnet och en godkänd hemutredning. Mer om det i [/blog/enskild-adoption-tingsratten].

SOU 2025:61: En potentiell systemomvälvning

I mitten av 2025 presenterades Adoptionskommissionens slutbetänkande. Det är det mest dramatiska förslaget till förändring av det svenska adoptionssystemet på 50 år.

Kommissionen fann bevis för systematisk barnhandel i historiska adoptionskorridorer – Chile, Colombia, Etiopien – och konstaterade att tidigare myndigheter tolererat risker i jakten på att upprätthålla adoptionsvolymerna.

Förslagen inkluderar:

• Avveckling av det nuvarande systemet med auktoriserade organisationer
• Internationell adoption ska bara tillåtas vid personlig anknytning (t.ex. adoption av ett syskonbarn)
• Upprättande av ett statligt resurscentrum för postadoptivt stöd
• Formellt erkännande och ursäkt till drabbade adopterade

Om förslagen genomförs i sin helhet upphör Adoptionscentrums möjlighet att förmedla nya adoptioner. Debatten om genomförandet pågår under 2026.

Vad det innebär för dig som söker

Om du står i startblocken för en internationell adoption befinner du dig i ett historiskt osäkert läge. Rätt information är inte en fördel – det är en förutsättning.

Det du behöver veta:

1. Börja med medgivandeutredning och föräldrautbildning – dessa steg är nödvändiga oavsett vad som händer med lagstiftningen
2. Håll dig uppdaterad om SOU 2025:61:s behandling i riksdagen
3. Välj program med öppen kommunikation med Adoptionscentrum om riskbilden per land

Processen steg för steg

Även med osäkerheten i bakgrunden är själva processens steg desamma som alltid:

1. Medgivandeutredning: Kommunens socialnämnd utreder er lämplighet. Obligatorisk föräldrautbildning måste genomföras först. Räkna med 4–6 månader.

2. Anmälan till Adoptionscentrum: Ni anmäler intresse och genomgår organisationens egna bedömning. De kan ge råd om vilket program som passar er profil bäst.

3. Val av land: Baserat på din profil (ålder, hälsa, civil status) och öppenheten för barnets profil väljer ni program. Taiwan, Indien, Sydafrika och Thailand är de aktiva alternativen.

4. Väntetiden och matchning: Den längsta och psykologiskt tyngsta delen. Under den här perioden gäller det att hålla medgivandet uppdaterat (det är giltigt i tre år och måste förnyas).

5. Acceptans och resa: När en matchning presenteras har ni möjlighet att acceptera eller tacka nej. Vid acceptans inleds den sista processen, inklusive resor till ursprungslandet.

6. Hemkomst och juridisk avslutning: Beroende på program kan adoptionen ha juridisk verkan redan i ursprungslandet (via Haagkonventionens Artikel 23-intyg) eller kräva ett kompletterande förfarande i Sverige.

Vad som avgör din chans

Utöver de politiska faktorerna är det tre saker som påverkar hur lång väntetid du får och om du blir matchad:

Din öppenhetsgrad: Ju bredare profil du accepterar – äldre barn, barn med medicinska behov, syskongrupper – desto kortare väntetid. Mer om det i [/blog/adoptera-barn-sarskilda-behov-aldre-barn].

Din ålder: Programmen har sina egna åldersgränser, och eftersom adoptionsprocessen tar 5–10 år är din ålder vid matchningstidpunkten relevant. Indiens CARA kräver att sökande är under 55 år vid matchning.

Aktiv kommunikation: Familjer som är i regelbunden kontakt med Adoptionscentrum och håller sin dokumentation uppdaterad får bättre uppföljning. Det är inte ett formellt system, men i praktiken spelar det roll.

Stöd under väntetiden

Väntetider på 5–10 år är en psykologisk belastning som underskattas. Det är inte bara ett tålamodsprov – det är en period under vilken det är svårt att planera bostad, karriär och ekonomi, för att inte tala om de emotionella cyklerna av hopp och besvikelse varje gång ett land pausar sitt program eller reglerna ändras.

MFoF erbjuder statligt finansierat samtalsstöd även under den väntande perioden. Adoptionscentrum har lokala föreningar och nätverksträffar med familjer i samma situation. De Facebook-grupper som är aktiva kring specifika länder – Taiwan, Indien – är ofta mer uppdaterade om aktuella handläggningstider än officiell kommunikation.

Att investera i att bygga ett nätverk av andra som är i samma fas är en av de mest konkreta sakerna du kan göra under väntan.

Vår Guide till Adoption i Sverige innehåller en detaljerad genomgång av alla aktiva program, SOU-utredningens konsekvenser och hur du strategiskt förbereder dig i ett osäkert läge.

See more Sweden guides →