Adoptionskommissionen SOU 2025:61: Vad händer med adoptioner i Sverige nu?

SOU 2025:61 — Adoptionskommissionens slutbetänkande, publicerat sommaren 2025 — föreslår att Sverige ska avveckla systemet med auktoriserad internationell adoptionsförmedling. Det är ett av de mest dramatiska förslag som lagts fram på det svenska adoptionsområdet på femtio år, och det har skapat berättigad oro bland presumtiva adoptivföräldrar. Men det finns en avgörande distinktion du behöver ha klar för dig: förslag och beslut är inte samma sak. Den här sidan reder ut exakt vad utredningen säger, vad som faktiskt har beslutats och vad det innebär för dig som befinner dig i processen — eller funderar på att börja.

Vad är SOU 2025:61? Bakgrunden i korthet

2021 tillsatte den svenska regeringen en oberoende kommission under ledning av professor Anna Singer för att undersöka historiska oegentligheter i internationell adoption till Sverige. Kommissionen granskade tusentals akter och intervjuade adopterade från 16 länder. Slutrapporten presenterades i mitten av 2025 och bekräftade:

• Systematisk barnhandel i historiska adoptionskorridorer (Chile, Colombia, Etiopien med flera)
• Utbredd förfalskning av dokument — barn deklarerades som "föräldralösa" trots att biologiska föräldrar levde och inte samtyckt
• Institutionella misslyckanden: tidigare myndigheter (NIA/MIA) kritiseras för att ha tolererat oegentligheter för att upprätthålla adoptionsvolymer

Det är en tung och välgrundad utredning. Och den har lett till att frågan om internationell adoptions framtid i Sverige nu diskuteras på riksdagsnivå.

Vad föreslår utredningen — och vad har beslutats?

Det är här distinktionen är avgörande.

Utredningens förslag kräver riksdagsbeslut för att bli lag. Den remissprocess och beredning som krävs tar typiskt 1–3 år. I skrivande stund (maj 2026) har ingen ny lagstiftning som begränsar internationell adoption trätt i kraft.

Vad händer om du befinner dig i kö?

Om du har ett giltigt medgivande och är anmäld till Adoptionscentrums väntelista:

• Ditt medgivande är giltigt tills dess giltighetstid löper ut (tre år, förnybart)
• Adoptionscentrum är auktoriserade och verksamma fram till 2030
• Pågående adoptionsärenden påverkas inte av utredningens förslag utan av om och när riksdagen fattar ett lagbeslut
• Ursprungsländers egna beslut är en separat risk — länder kan pausa eller stänga sina program oberoende av svenska politiska diskussioner

Det mest realistiska scenariot för 2026 är att processen fortsätter med nuvarande regler, med fortsatt osäkerhet kring framtiden. Det sämsta scenariot — ett snabbt riksdagsbeslut om fullständigt stopp — är möjligt men juridiskt och praktiskt svårt att genomföra utan övergångsregler för pågående ärenden.

Vad händer om du funderar på att börja?

Om du överväger att påbörja en adoptionsprocess men inte ännu kommit igång är osäkerheten kring SOU 2025:61 en legitim faktor att väga in. Här är en ärlig bedömning:

Argument för att börja nu:

• Adoptionscentrum är auktoriserade till 2030 och programmen är aktiva
• Det tar ofta 1–2 år bara att komma igenom föräldrautbildning och medgivandeutredning — tid som går förlorad om du väntar
• Om lagstiftning förändras kommer troligen övergångsregler att gälla för dem som redan befinner sig i processen
• Väntetiderna är 5–10 år oavsett politisk osäkerhet — de som startade 2026 kommer inte att slutföra processen 2027

Argument för att avvakta:

• Om utredningens förslag genomförs kan du ha investerat tid och pengar i ett system som stänger
• Den politiska rörelsen för att avveckla adoption är stark i Sverige 2025–2026
• Adoptionscentrums ekonomi är sårbar med ~60 barn per år — om de tvingas stänga förlorar du din köplats

Det finns inget objektivt svar. Men beslutet att vänta är i sig ett aktivt val med konsekvenser: väntetiderna rör sig i ackumulering, inte i avvaktan.

Vad händer med pågående länder?

Utredningens diskussion gäller det svenska systemet. Ursprungsländernas egna beslut är separata och opåverkade av SOU 2025:61. Det innebär att:

• Taiwan kan pausa eller stänga sitt program oberoende av svenska politiska diskussioner
• Indien (CARA) har sina egna regler och sin egen syn på internationella adoptioner
• Sydkorea har sedan länge minskat sina internationella adoptioner och kan fortsätta på den vägen

Det land som bedöms som det mest stabila och långsiktiga för svenska internationella adoptioner 2026 är Indien — dels för att CARA är en statlig institution med robusta regelverk, dels för att Sverige och Indien har ett etablerat samarbete under Haagkonventionen.

Vad innebär det om adoptionsförmedling avvecklas?

Om utredningens förslag genomförs i sin mest restriktiva form — att internationell adoption bara tillåts vid personliga relationer (t.ex. att adoptera ett syskonbarn) — skulle det i praktiken innebära slutet för det vi i dag kallar internationell adoption i Sverige.

Det är viktigt att sätta det i proportion: Sverige har redan gått från 1 100 barn per år (2004) till ~60 barn per år (2024). Systemet är redan marginaliserat i volymmässig mening. Frågan är juridisk-principiell snarare än en fråga om att stänga något som är volymmässigt stort.

För de familjer som faktiskt befinner sig i kö och väntar på ett barn — är konsekvenserna inte principiella utan djupt personliga.

Vad hanterar SOU 2025:61 inte?

Utredningen handlar om internationell adoption via auktoriserade organisationer. Den berör inte:

• Nationell adoption (inhemsk adoption i Sverige) — fortsätter som normalt
• Vuxenadoption — berörs inte
• Närståendeadoption / styvbarnsadoption — berörs inte
• Privat internationell adoption (enskild adoption) — diskuteras men är redan reglerad separat

Vanliga frågor

Är det beslutat att internationell adoption stoppas? Nej. SOU 2025:61 är en utrednings förslag. Det kräver riksdagsbeslut för att bli lag. I skrivande stund (maj 2026) är internationell adoption via Adoptionscentrum fortfarande laglig och aktiv.

Kan jag ansöka om medgivande nu och ändå hinna adoptera? Det beror på hur snabbt lagstiftningen eventuellt förändras. De flesta experter bedömer att om en lagändring kommer, träder den i kraft med övergångsregler för pågående ärenden. Men det är inte garanterat.

Adoptionscentrum höjde sina avgifter 2025 — ska de stänga? Avgiftshöjningen gjordes för att möta ökade kostnader med lägre volymer — en ekonomisk anpassning, inte ett stängningstecken. De är auktoriserade till 2030.

Påverkar SOU 2025:61 mitt barn som är adopterat? Utredningen inkluderar förslag om stöd och resurscentral för adopterade — det är positivt för de ~60 000 internationellt adopterade som bor i Sverige. Det påverkar inte befintliga adoptioners juridiska status.

Vem kan jag fråga om min specifika situation? Adoptionscentrum är den primära kontakten för de som befinner sig i deras kö. MFoF är den officiella myndigheten för juridiska frågor. För oberoende strategisk vägledning kring ditt beslut — om det är rätt tid att börja, vilket land som passar er, hur ni skyddar er investering — ger Guide till Adoption i Sverige ett strukturerat underlag för att fatta det beslutet.

Guide till Adoption i Sverige innehåller ett dedikerat kapitel om SOU 2025:61: vad som är förslag, vad som är beslutat, och vad det konkret innebär för er process — utan diplomatiska hänsyn.

See more Sweden guides →